I snart 50 år har den socialpolitiska tidskriften Pockettidningen R funnits med och gjort sina reportage, vunnit utmärkelser och inspirerat andra tidningar om nyhetsstoff. Tidningen har fått Stora Journalistpriset 1977, Vilhelm Moberg-stipendiet 1979, Årets kulturtidskrift 2007 och hedersomnämnande av Wendelas Vänner 2015.
Starten
Det hela började med Hans Nestius, 1936-2005, och ett samarbete med R-förbunden, alltså grupper som företrädde de svaga i samhället som grupper med missbruk, mental ohälsa och kriminalitet. Nestius var författare och journalist, och redan tidigt var han för allas rättigheter och under 60-talet engagerade han sig i abortfrågan. Han var för fri abort och hjälpte ett antal kvinnor över till bland annat Polen för att utföra abort. Detta blev han sedan åtalad för eftersom rätten till fri abort inte fanns i Sverige då. Han var en av initiativtagarna för det som skulle bli Pockettidningen R, och han var även redaktör för tidningen under 70-talet.
Starta en egen tidning
Det behöver inte vara så problematiskt att starta en egen tidning eller tidskrift. Du kanske också har en åsikt du vill göra hörd, och idag finns dessutom internet som plattform för att sprida ordet på. För att komma igång kan du ta ett företagslån hos Qred och sedan sätta igång med att göra dina egna undersökande reportage om samhällsnyttiga saker och ting eller vad du vill att din tidskrift eller tidning ska handla om.
Varför blev Pockettidningen R populär?
Tidningen kom ut i en tid då behovet av den var stort. Folk var intresserade av samhällspolitiska orättvisor och eftersom tidningen ägnade sig åt en del speciella undersökande tekniker blev reportagen väldigt spännande. Det var mycket avslöjande reportage och intervjuer och journalisterna använde sig ibland av wallraff-metoder. Det betyder att de gick under täckmantel och gjorde reportage från insidan. De planerade i flera månader för ett reportage om ett mentalsjukhus där journalister fick övning i att spela mentalpatienter. Läkare och sjuksköterskor på sjukhuset var dessutom ditplacerade av tidningen i förväg för att se till att journalisterna inte drogades ner. Efter att reportaget var gjort var de berörda journalisterna tvungna att få terapeutisk hjälp då de upplevde en del hemska saker på mentalsjukhuset.
Reportage av den här kalibern väcker givetvis folks intresse och förundran och tidskriften fortsatte leverera.
Formatet den utgavs i gjorde också att den blev annorlunda och populär. Den var i pocketformat och därför som en bok men ändå en tidskrift, och låg helt rätt i tiden. Under 70-talet hade tidningen 17 000 prenumeranter och sålde 10-15 000 lösnummer, men idag är den inte alls lika stor. Ända sedan den först utgavs har den oavbrutet getts ut med fem nummer per år, och nästa år, 2010, fyller den hela 50 år. Även om den inte är lika stor längre i upplaga så gör den fortfarande nytta och hade kanske behövt läsas av flera i dagsläget. Undersökande reportage från underdog-perspektiv behövs fortfarande, och 50 år senare finns det fortfarande stora orättvisor och klyftor i samhället som är värda att beröra, ta upp och ifrågasätta.
R står fortfarande för Rättvisa.
